I väntans tider

I nästa vecka gör jag en expressvisit i vackra, iskalla Stockholm. Och som vanligt när jag besöker huvudstaden är det ett späckat schema som gäller: Många fina människor att träffa, mycket att uppleva och baljor med rödvin i 80 kronorsklassen att konsumera. (Ja, ni läste rätt, det går bra nu!)
I övrigt går jag just nu runt i min lägenhet och väntar på att telefonen ska ringa. Likt en katt som väntar på att den lilla fågeln i farfars gökur ska titta fram, slänger jag mig över telefonen varje gång jag tycker mig höra minsta lilla pip eller surr. Gud skapade mig för att arbeta, inte för att vara ledig – ett faktum jag har lärt mig att acceptera men inte leva med, särskilt inte så här i januari månad. Månaden då alla mamma- och pappaledigheter löpt ut och den enda möjligheten till inhopp på tidningen är ett oväntat och elakartat benbrott på någon stackars kollega som ramlat i slalombacken.
Men imorgon blir det jobb på TA, och med det bockar jag av tredje arbetsdagen denna månad. Hej vad det går!
Kommentarer
Postat av: Kusin Fia
Du är så välkommen! Och de där rötjuten vill jag va med på!
Postat av: Kusin Fia
Varför i helsike står det Kusin Fia på mig??? Det där känns väldigt incestuöst.
Postat av: Kusin Fia
... Och det där lät väldigt fel. Vet inte riktigt hur jag tänkte nu.
Postat av: Fia
Så där ja.
Postat av: Fia
Vafan. Jag la nyss in tre kommentarer som alla försvann.
Postat av: Fia
MEN VAD ÄR DET SOM HÄNDER???
Postat av: K
Mm, lite konstigt, inte visste jag att.. ja. Hrmm. Tack för visat intresse, så att eeee
Trackback